Den 3 februari firades Andningens dag i syfte att sprida kunskap om andningens betydelse för vår hälsa.
Att andas är det första vi gör när vi föds och vi vet alla att det är viktigt att andas och att vi bara överlever några minuter utan att få luft. Men få av oss är medvetna om att HUR vi andas de upp till 25 000 andetag vi tar varje dygn påverkar varje liten del av vårt liv. Men varför ska du bry dig om din andning? Det är ju en automatisk funktion som sköter sig självt.
Ja, det är sant, men som med allting annat här i livet kan vi göra saker på bra sätt och på mindre bra sätt. Få av oss föds med en försämrad andning, men i dagens samhälle med stress och press och mängder av stimuli är det lätt att vår andning försämras i takt med att vi växer upp och blir äldre.
Försämrade andningsvanor innebär att man andas ytligt, snabbt, orytmiskt, spänt och med munnen. Det är även vanligt att man tar stora ljudliga andetag. Över tid leder det till syrebrist som i sin tur bidrar till en mängd olika hälsoproblem.
Eftersom hjärnan är en storförbrukare av syre har en försämrad andning och syrebrist en stor negativ påverkan på vår hjärna. När vi andas snabbt, ytligt in och ut genom munnen innebär det att vi hyperventilerar, vi andas för mycket. Trots att vi tar in massor av syre så blir det en tvärtom effekt i kroppen som gör att mindre syre når fram till våra muskler, hjärna och andra organ.
Första bilden nedan visar aktiviteten i hjärnan vid normal andning. Ju mer grönt, gult och rött desto mer aktivitet. Andra bilden visar hjärnaktiviteten efter 1 minuts hyperventilering. Aktiviteten har minskat kraftigt på grund av minskad syretillförsel orsakad av att personen andas för mycket.
En försämrad andning kan ge trängre luftvägar. När vi andas in genom näsan så förbereds luften för luftvägar och lungor genom att den värms, fuktas och rensas från bakterier. När vi andas genom munnen så är det kall, torr och rå luft full av bakterier som kommer ner i luftvägarna. Det gör dem irriterade, svullna och mer slem börjar produceras för att föra bort bakterier.
Följden blir trängre luftvägar och vi kan få diagnosen astma. Om vi minskar diametern i luftvägarna med 50% så krävs det 16 gånger mer kraft för att flytta luften in och ut. Och det är så klart ett väldigt ineffektivt sätt att andas på och det är ungefär som att köra bil med handbromsen litet åtdragen. Vi kommer dit vi ska, men det går åt mer bränsle och sliter mer på bilen.
Hjärta och lungor har ett nära samarbete och om vi till exempel börjar andas snabbare kommer hjärtat att slå snabbare. Har vi en stressad, spänd och ansträngd andning är risken stor att vi också har ett stressat, spänt och ansträngt hjärta. När hjärtat fungerar sämre kan det ge högt blodtryck och försämrad blodcirkulation.
När vi tränar är det många som upplever att en förbättrad andning ger ökad uthållighet och snabbare återhämtning. Det är ganska logiskt med tanke på att en bra andning är grunden för en bra syresättning av våra muskler.
Många av oss andas genom munnen när vi sover vilket per automatik innebär att vi hyperventilerar. Då får vi inte den djupsömn vi behöver utan vi sover oroligt och vaknar trötta på morgonen. Ett säkert tecken på att vi sovit med öppen mun är att munnen är torr när vi vaknar.
Den goda nyheten är att det går att träna upp din andning och förbättra den. Uppmärksamma dina andetag kontinuerligt i olika situationer och andas medvetet. Det som du ska sträva efter och som kännetecknar en bra andning är:
Hör av dig till Louise Stieberth, Fysioterapeut på MåBra om du är intresserad av att kartlägga ditt andningsmönster och lära dig mer om hur du kan förbättra och optimera din andning.
1. Olséni L, Wollmer P et al, Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion, 2003, uppdaterad 2011
2. Lundberg JO, Weitzberg E et al., Inhalation of nasally derived nitric oxide modulates pulmonary function in humans, Acta Physiol Scand. 1996 Dec;158(4):343-7
3. Laffey JG, Kavanagh BP, Hypnocapnia, N Engl J Med 2002;347:43-53
4. Fried R, Breathe well, be well, 1999
5. Ozgursoy et al., Influence of long-term airflow deprivation on the dimensions of the nasal cavity: a study of laryngectomy patients using acoustic rhinometry, Ear Nose Throat J. 2007 Aug;86(8):488,490-2
6. Pinsky MR, Cardiovascular issues in respiratory care, Chest.2005 Nov;128(5 Suppl 2):592-597
7. Olsson A, Medveten Andning ger resultat, Andningsnytt, #2, 2013