KOSTENS BETYDELSE FÖR TARMFLORAN

Tarmfloran är ett forskningsintensivt område och det finns idag ett stort intresse bland konsumenterna gällande hur tarmfloran är kopplad till mat och hälsa. Tarmen med sina mikroorganismer (mikrobiotan) utgör ett av kroppens största organ. Tarmen står för en stor del av kroppens metabolism (ämnesomsättning) bl.a genom att bryta ned kostfibrer i tjocktarmen till kortkedjiga fettsyror, och tarmen utgör även en viktig del av vårt immunförsvar. I forskningsvärlden har man även de senaste åren sett att tarmflorans sammansättning av mikroorganismer samt dess funktion även har en stor betydelse för hälsan samt uppkomsten av olika sjukdomar. Det krävs dock vidare kunskap om mekanismer och huruvida en dysbios(obalans) och en associerad hälsoeffekt har ett kausalt samband, eller om dysbiosen är en konsekvens av sjukdomen.

Maten vi äter kan påverka tarmflorans sammansättning både på kort och lång sikt. Bra matvanor med hög andel kostfibrer och lägre andel mättat fett/animaliskt protein tycks vara kopplad till en artrikare tarmflora vilket anses fördelaktigt för hälsan, medan alternativa matvanor kan medföra att mångfalden försämras, men också att det totala antalet bakterier blir lägre. Ett högt intag av kostfibrer har betydande påverkan på tarmfloran då fibrerna inte spjälkas i tunntarmen och de fungerar därmed som bränsle för bakterierna i tjocktarmen.

Vad händer när fibrerna bryts ner?

När kostfibrerna bryts ned i tjocktarmen bildas kortkedjiga fettsyror exempelvis smörsyra, ättiksyra och propionsyra som har en positiv effekt för hälsan och kan påverka tarmens barriärfunktion, alltså dess slemhinna. Exempel på bra källor till kostfibrer är grova grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fullkornsvarianter av exempelvis bröd/pasta/flingor. Även en bra fettkvalité i kosten med hög andel omättat fett(fisk, avokado, olja, nötter, fröer) tycks kunna ge en artrikare tarmflora, samtidigt som en hög andel mättat fett(animaliskt fett, kokos, palmolja) kan resultera i tillväxt av ogynnsamma bakterier.

Vilka sjukdomar anses påverkas av tarmfloran?


Faktum är att ett antal studier redan har visat skillnader mellan bakteriella populationer i tarmen vid störningar som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och irritabelt tarmsyndrom (IBS),
fetma, cancer, depression och autism.

Sammanfattning

En ny era inom medicinsk vetenskap har börjat med insikten om tarmfloran och dess kritiska roll för hälsa och sjukdom. Det finns alltså idag ett ökat intresse gällande tarmfloran och dess koppling till hälsan. Den mat vi väljer att stoppa i oss kan påverka tarmfloran både på kort och lång sikt. Det saknas dock fortfarande mycket kunskap om matens betydelse för tarmfloran, men forskningen inom detta område fortsätter.

 

Känner du ett behov av att få träffa dietist är du välkommen att kontakta oss och boka en tid online eller på plats på en av våra mottagningar i Stockholm.

Vårdavtal med SLL

MåBra Rehab har vårdavtal med Stockholms läns landsting. Vi tar emot remiss till Fysioterapeut, Naprapat, Dietist, Arbetsterapeut och Kiropraktor.
Vi har inget remisskrav för besök.

Danderyd

Kontakt
Telefon: 08-544 992 90
information@mabrahalsa.se

Golfvägen 2, Mörby Centrum

182 31, Danderyd

Boka vård Mörby

Hammarby Sjöstad

Kontakt
Telefon: 08-544 992 93
hammarby@mabrahalsa.se

Virkesvägen 6, Hammarby Sjöstad

120 30 Stockholm

Boka vård Hammarby

Orminge Centrum

Kontakt
Telefon: 08-544 992 94
orminge@mabrahalsa.se

Edövägen 2, Orminge C

132 30 Saltsjö-Boo

Boka vård Orminge